The longest day

Hur kan klockan bara vara två?! Jag har duschat och päst och kollat youtube klipp för evigt och hon är bara två...
Det är ett helt nytt sätt att leva för mig nu när jag går upp klockan sex för att jobba på förmiddagarna. Man hinner med så mycket på en dag när man inte sover till halv tolv. Tror jag ska måla mina naglar på något komplicerat sätt, eller se en riktigt lång film. Emmaboda på tisdag ju, kan inte dagarna skynda sig lite så jag kan åka nån gång?

Det här är ett väldigt osammanhängande blogginlägg
Rubriken är samma som namnet på ett Dawsons Creek avsnitt förresten.

hej då

Toning.

Tonade mitt hår lite. Tyckte det var för blont och gröntonat innan.... Nu är det mörkt och rödaktigt, jag gillar det, undrar hur länge det håller dock. Ville/vågade inte ta permanent färg så det blev bara en intensiv toning men nu när det inte är någon sol framme och bleker det så bör det väl hålla ett tag iallafall.




Återanvända inläggsmaterial?

Idag har jag gjort en till ruta till mitt lapptäcke. Eftersom jag lagt ner flera timmar på att göra "We are the Harry Potter generation"-schablonen så tyckte jag att jag kunde använda den mer än en gång iallafall, fast denna gången med svart text. Det blev väl tjusigt.

Tittade på Star Trek samtidigt, har sett den säkert 5 gånger nu. Precis så där lagom spännande och bra för att ha i bakgrunden och titta upp på imellanåt (bra musik också, gör ifyllningen av bokstäver väldigt dramatisk).

Vet inte vad jag ska göra resten av dagen, försöka komma på någon mer applikation till lapptäcket kanske. Och definitivt se mer film. Det är en sån dag.


(detta är typ en blandingen mellan två tidigare inlägg, lapptäcke+harry potter)



Oro

Lägenhetssökandet i Kalmar går ingen vidare. Har skrivit 10+ intresseanmälningar och bara fått 2 svar. Den ena va på en potentiell lägenhet för både mig och Ficki, den andra var ett rum i en studentkorridor.
Idag fick jag veta att lägenheten för mig och Ficki redan hade utlovats till några andra, men inget är säkert ännu, uthyraren kunde inte ge klara besked förrän om 2 veckor.

Men jag har inte två veckor. Rummet i studentkorridoren kommer försvinna om jag inte skriver på och skickar iväg ett kontrakt senast imorgon. Jag har sån sjuklig beslutsångest. Jag vill väldigt gärna dela en lägenhet men som det ser ut nu så är det inte möjligt. Rummet i studentkorridoren är den enda bostad jag är säker på att jag kan få, har inte ens fått svar på de andra ännu och tiden börjar rinna ut.

Jag kan såklart göra så att jag tackar ja till studentkorridoren och sen säger upp den om det dyker upp något bättre, men uppsägningstiden är 3 månader. Ganska lång tid...

Jag vet inte, gaah. Och ingen svarar på mejl, även om det är enda sättet att kontakta dem på. Och Ficki is missing in action så jag kan inte konsultera med henne heller. Fuh, detta är så mycket krångligare och och stressigare än jag trodde det skulle vara. Men det kommer säkert vara värt det i slutändan. Hoppas jag.

Motivation

Jag jobbar hemma denna sommaren. Jag bor på en bondgård och mina föräldrar är lantbrukare så mitt sommarjobb är alltså grisskötare. Jag tar hand om söta små grisar, mockar ut åt dem, ger dem mat och ser till att de blir behandlade om de mår dåligt. Det kan vara smutsigt och äckligt och det luktar skit men jag tycker att det är ett bra jobb. I vanliga fall är jag väldigt lat, jag måste alltid hitta någon stark motivationskälla för att tvinga mig själv att arbeta, just nu är den motivationen en ny dator. En Macbook.

Jag har varit utan en egen dator nu i en månad och jag har sån sjuk abstinens. Använder mammas för tillfället men där finns ingen möjlighet att redigera bilder eller ladda ner program. Måste verkligen skaffa en egen snart!

Förhoppningsvis kommer jag ha jobbat tillräckligt mycket den här sommaren för att jag ska ha råd att köpa datorn innan jag flyttar upp till Kalmar. Och något av det första jag ska göra när jag fått den är att betälla hem någon av dessa dekalerna från etsy.com att dekorera den med:










(klicka på bilderna för att komma till sidan där du kan beställa dem)
(så himla fult med vita rutor bakom bilderna men som sagt, jag har inte tillgång till Photoshop)

Ganska onödigt men en typisk grej jag älskar för då kan jag på ännu ett sätt visa mitt filmnörderi för världen.


We are the Harry Potter generation - or at least some of us are



I förrgår var jag och såg den sista Harry Potter filmen. Jag har en del tankar om den men vet inte riktigt var jag ska börja. Jag tyckte om den, helt klart en av de bästa HP-filmerna men jag är ändå lite besviken.


--------------------------------------SPOILERS!---------------------------------------------------------



Det var mycket som var ändrat från boken, grejer som jag tyckte var så perfekt från början att jag inte ser poängen med att ändra det. Några exempel på det är t.ex: Ron och Hermiones kyss, Fred's död och slutstriden mellan Harry och Voldemort.

Vissa scener förstår jag att de var tvungna att ta bort eller göra för att det inte fanns tid, t.ex. att Snape dog i båthuset istället för Spökande Stugan och att de inte tog med mer om Dumbledore's historia eller den Grå Damens. En sån scen som försvann var den när Harry tar sig in i Ravenclaws uppehålls rum och sen försvarar prof. McGonnagall. Jag förstår varför de inte hade med den scenen men jag stör mig ändå, jag tyckte verkligen om den i boken.

En del grejer hade de lagt till också, och allt var inte dåligt. Tyckte om hintarna mot Neville/Luna, ville alltid att de skulle bli tillsammans i böckerna så hade inget emot att de hade lagt till det i filmen. Överhuvudtaget så hade Neville en lite större roll i filmen än i boken vilket var trevligt, gillade att han fick chansen att visa att han verkligen tillhörde Gryffindor.

Så ja, jag tyckte om filmen. Och grät flera gånger. Särskilt i slutet, då de hade musiken från de första filmerna i bakgrunden. Kunde inte låta bli att bli sentimental när man såg Hogwarts Expressen för sista gången.

Är dock så sjukt irriterad på publiken i biosalongen. Varför går man på premiären av Harry Potter om man inte har respekt för filmen?! Jag kanske är överkänslig men jag blir så himla irriterad när man skrattar under seriösa scener. Några exempel på det: när Voldemort försöker övertala Hogwarts-eleverna att ansluta sig till honom och Neville tar några steg framåt och Voldemort säger något i stil med: "I expected someone better". Och folk skrattade! Jäkla dödsätare....
Samma sak under scenen med Dumbledore och Harry på Kings Cross Station. Dumbledore ska precis säga en av de bästa replikerna i hela boken, Harry frågor om detta verkligen händer på riktigt eller om allt är i hans huvud och Dumbledore svarar: "Of course it's happening inside your head Harry-" (idiotiska männsikor skrattar och missar nästan slutet på meningen) "-but why on earth should that mean that it is not real?" (idiotiska människor fattar förhoppningsvis hur idiotiska de var och håller käften som tur är.)

Och när exftertexterna börjar rulla så är folk uppe på fötterna innan regissörens namn ens dykt upp. De verkar inte förstå det vackra i att se alla de som varit med och göra filmens namn ackompanjerat av underbar nostaligisk musik utan jag får försöka ducka och sträcka på mig för att se något och ger sen upp. Och sen har någon bakom mig mage att säga: "Fan vad folk bölade."
....
Varför är du på premiären av Harry Potter, på de bästa platserna i hela salongen om du inte förstår varför folk gråter till den här filmen?!!!

Detta blev en hel uppsats, och jag tror inte att någon orkar läsa det men jag måste vädra min bitterhet någonstans. När jag blir rik ska jag bygga en egen biosalong så jag kan uppleva filmerna med bästa ljud och bild men utan all den störande publiken med sina jäkla påsar och godispapper..

Framtid

Igår fick jag och Ficki reda på att vi båda blivit antagna till de utbildningar vi haft som förstahandsval; Journalistik, Medieproduktion och Grafisk, reklam (?), båda på Linnéuniversitetet i Kalmar/Nybro. Vi hoppade, dansade, skrattade och grät en stund och insåg sen att shit, nu kommer allt förändras. Direkt började vi söka efter någonstans att bo. Vi blev medlemmar på några olika hemsidor, skickade iväg 3-4 intresseanmälningar och började genst fundera på hur vi skulle inreda vår framtida hem.

Det känns så sjukt, kan inte sluta le så fort jag tänker på det. Hade knappt vågat hoppas på att vi båda skulle komma in men nu blev det så. Så himla bra, och konstigt. Tänk om 2 månader kommer jag ha flyttat hemifrån. Börjat universitetet. Blivit vuxen?

Jag startade denna bloggen med förhoppning om att jag verkligen skulle flytta, så att jag skulle ha någonstans att vädra alla funderingar jag har kring denna förändring. Det känns som jag har stått på samma ställe och trampat i 5 år nu och äntligen, till slut, är jag på väg någonstans. Jag kan knappt vänta.


RSS 2.0